Jag älskar.

Okej, nu kommer jag med mitt kärleksgnabb igen, men jag kan inte låta bli, jag bara måste få berätta hur kär jag är och att jag tycker att sättet vi träffades på är helt jävla galet men samtidigt helt underbart.

Vi har snart varit tillsammans i två och ett halvt år men det känns som mer. Det magiska med detta är att med erfarenhet och av att ha tagit del av vänners förhållanden så brukar antingen den ena tröttna, och man går igenom någon slags kris där det sedan bär eller brister. Jag har inte tröttnat en endaste gång, aldrig någonsin. Mitt hjärta slår fortfarande lika hårt och jag är fortfarande lika kär och galen i honom som för två och ett halvt år sedan. Självklart har vi haft dåliga dagar, det vet vi ju redan men jag har aldrig tvivlat på mina känslor eller magkänsla.

Här är några bilder från när vi tog våran impulsresa till grekland två dagar efter att vi hade setts för första gången.

Båda två har förändrats något så sjukt mycket, vi har växt ihop och blivit ett istället för två och jag skulle inte kunna tänka mig en vardag utan min boop. Han är jag.