En grej med att växa upp är att man lär sig att inte inte göra allting så himla dramatiskt. När jag var yngre kunde jag blåsa upp saker som egentligen inte existerade. Idag är jag fortfarande dramatisk men inte alls på samma nivå. Jag har lärt mig. Men ibland undrar jag om det har med det att göra? Ibland känns det som att jag inte bryr mig lika mkt som jag egentligen borde, eller som att jag har blivit mer hårdhudad efter alla idiotiska svek man har varit med om. Jag vet inte vad det handlar om, jag önskar att jag kunde känna lite mer, att jag kunde bry mig. Just nu låter jag det bara vara, and it sucks...
No comments:
Post a Comment